Hadeeth Cards
Da'wa cards that highlight great meanings from the noble prophetic hadiths in a simple style and attractive display that helps the Muslim to have a deeper understanding of his religion in an easy way
All
Abu Hurayrah (må Allah vara nöjd med honom) berättade att en man sa: "Allahs sändebud! Jag har släktingar som jag håller kontakt med, men de bryter med mig. Jag behandlar dem väl, men de behandlar mig illa. Jag har överseende med dem, men de bemöter mig på ett intolerant sätt." Då sa profeten ﷺ: "Om det är som du säger, är det som om du matar dem med het aska. Och du kommer ständigt att ha Allahs stöd mot dem, så länge du fortsätter på detta sätt."
Återberättad av Muslim
En man klagade till profeten ﷺ över sina släktingar: han visade dem vänlighet, men de svarade avvisande. Han gjorde gott mot dem, men de bemötte honom orättvist. Han var tålmodig med dem, men de bemötte honom med elaka ord och handlingar. Han undrade om han ändå borde fortsätta upprätthålla kontakten. Profeten ﷺ svarade att om hans beskrivning stämde, då var han som i själva har överhanden mot dem, som om han matade dem med het aska – ett uttryck för hur gott han bemöter dem samtidigt som de beter sig så illa. Allah kommer dessutom att stödja honom och försvara honom mot deras skada så länge han fortsätter vara godhjärtad, medan de fortsätter i sin orätt.
Abu Hurayrah (må Allah vara nöjd med honom) berättade att Allahs sändebud ﷺ sa: "Det finns ingen grupp människor som reser sig från en samling där de inte har nämnt Allah, utan att de reser sig som om de lämnat efter sig en förruttnad åsna – och den samlingen blir en källa till ånger för dem."
Återberättad av Abu Dawud
Profeten ﷺ förklarade att varje grupp människor som samlas och sedan skiljs åt utan att ha nämnt Allah i sitt samtal, lämnar samlingen som om de suttit kring en förruttnad åsna – med all dess vidriga stank och förnedring. Liknelsen visar hur tomma och meningslösa sådana möten är, där man glömmer Allah och ägnar sig åt världsligt prat. Denna glömska kommer att bli till sorg, förlust och djup ånger på domedagen.
Abu Musa (må Allah vara nöjd med honom) berättade att profeten ﷺ sa: "Den som minns sin Herre och den som inte minns sin Herre är som den levande och den döde." Och i en version återberättad av Muslim: "Ett hem där Allah minns och ett hem där Allah inte minns är som skillnaden mellan det levande och det döda."
Al-Bukhari och Muslim
Profeten ﷺ ger här en liknelse för att visa skillnaden mellan Dhikr (att minnas Allah) och glömska. Den som ihärdigt minns Allah – i hjärta, med tunga och i handling – liknas vid en levande människa: full av energi, andligt ljus, och nytta. Den som däremot inte minns honom är likt en avliden person, som är livlös och utan nytta. Och på samma sätt beskrivs ett hem som levande om de som bor där nämner Allah. Annars är det ett dött hem, eftersom de som bor där är slöa så de inte minns Allah. Och när hemmet beskrivs som levande eller dött, så är det egentligen de som bor där som avses.
Abu Sa'id al-Khudri (må Allah vara nöjd med honom) berättade att profeten ﷺ satte sig en dag på predikstolen, och vi satt samlade omkring honom. Han sa: ”Bland det jag fruktar för er efter mig är hur förförande och ljuvligt det jordiska livet kan framstå och hur det kommer att bli tillgänglig för er.” Då sa en man: "Allahs sändebud! Kommer det goda med något ont?” Profeten ﷺ teg. Folk sa till honom: ”Vad är det med dig? Du talar till profeten ﷺ men han svarar dig inte?” Vi förstod att att han fick en uppenbarelse. Sedan torkade han svetten från sin panna och sa: ”Var är den som frågade?” Det verkade som att profeten ﷺ berömde honom, och han sa: ”Det goda föder inte ondska. Men vissa växter som växer under våren kan döda eller nästan döda, förutom de djur som äter med måtta – de äter tills sidorna sväller, vänder sig mot solen, uträttar sina behov, och återgår därefter till att beta. Pengar är verkligen grönt och sött. Det är en god följeslagare för den muslim som använder det rätt genom att ge av det till den behövande, den föräldralöse och den nödställde resenären – eller som profeten ﷺ sa –. Men den som tar det utan rätt liknas vid någon som äter utan att någonsin bli mätt. Och de kommer att vittna mot honom på domedagen.”
Al-Bukhari och Muslim
Profeten ﷺ satte sig en dag på predikstolen och talade till sina följeslagare och sa: Att det jag fruktar mest och känner störst oro för när det gäller er efter jag gått bort, är det som ni kommer att ta del av från jordens välsignelser och det jordiska livets prakt, prydnad och lyx – det består av olika slags tillgångar, kläder, grödor och annat som människor brukar skryta över för dess prakt, trots att dess varaktighet är kort. Då sa en man att världslig prakt är en välsignelse från Allah – kan en sådan välsignelse verkligen förvandlas till en förbannelse och ett straff? Folk klandrade den som ställt frågan, och när de såg att profeten ﷺ förblev tyst trodde de att han hade gjort honom arg. Då visade det sig att profeten ﷺ fick uppenbarelse, och han började torka svetten från sin panna och sa: "Var är den som ställde frågan?" Han svarade: "Här är jag." Då prisade profeten ﷺ Allah, lovordade honom, och nämnde att det sanna goda medför endast gott. Men denna prakt är inte ren godhet, eftersom den leder till prövning, rivalitet och distraktion från fullständigt fokus på det kommande livet. Sedan framställde han en liknelse och sa att vårens växtlighet är en slags gröda som tilltalar boskapen så mycket att den kan döda dem av överätning, eller nästan döda dem, förutom de djur som äter från grödorna tills båda sidorna av magen är utspända, sedan vänder de sig mot solen, uträttar sina behov, sedan höjer de vad som finns i sin vom, tuggar det och sväljer det igen, och fortsätter därefter att äta. Så är denna rikedom – som en grön, söt planta – den kan döda eller nästan döda om det blir för mycket. Men om man begränsar sig till det lilla som behovet kräver och som är tillräckligt, från en tillåten källa – då skadar det inte. Och den är en god följeslagare för den muslim som ger från den till den fattige, den föräldralöse och den nödställde resenären. Men den som tar den utan rätt är som den som äter utan att någonsin bli mätt – och den kommer att vittna mot honom på domedagen.
Al-Nu'man ibn Bashir (må Allah vara nöjd med honom) berättade att Allahs sändebud ﷺ sa: ”Den personen i helvetet som får lindrigast straff är den som bär två sandaler som var och en har två remmar av eld, vilket leder till att hjärnan kokar som en kittel kokar. Han tror inte att någon annan får ett värre straff än han, fastän han är den som får lindrigast straff.”
Al-Bukhari och Muslim
Profeten ﷺ beskriver i denna Hadith den person som får det lindrigaste straffet i helvetet på domedagen. Han har två sandaler med remmar gjorda av eld, men ändå kokar hans hjärna av deras hetta som en kopparkittel kokar. Trots att det är det mildaste straffet i helvetet, upplever han det som outhärdligt och tror att ingen har det värre än han. Därmed får han både uppleva fysisk smärta och psykiskt lidande.
Abu Hurayrah (må Allah vara nöjd med honom) berättade att Allahs sändebud ﷺ sa: "Den ridande ska hälsa på den gående, den gående ska hälsa på den sittande, de som är få i antal ska hälsa på de som är fler i antal." Al-Bukhari berättade: "Den unge ska hälsa på den äldre, den förbipasserande ska hälsa på den sittande, och de som är få i antal ska hälsa på de som är många i antal."
Al-Bukhari och Muslim
Profeten ﷺ berättar om hur fredshälsningen "As-salamu 'alaykum wa rahmatullahi wa barakatuh" ska spridas bland människor. Den unge ska följaktligen hälsa på den äldre, den ridande ska hälsa på den gående, den gående ska hälsa på den sittande, och de i mindre antal ska hälsa på dem i större antal.
Al-Nawwas ibn Sim'an al-Ansari (må Allah vara nöjd med honom) berättade att han frågade Allahs sändebud ﷺ om vad som är godhet och vad som är synd. Han svarade: ”Godhet är gott uppförande, och synd är det som skaver i bröstet och som du ogillar att människor får veta om.”
Återberättad av Muslim
Profeten ﷺ frågades om vad som räknas som godhet och vad som är synd. Han svarade: Den bästa formen av godhet är att ha gott uppförande gentemot Allah med gudfruktan, och gott uppförande gentemot människor med att ha tålamod med dem, kontrollera sin ilska, le, tala vänligt, vara lättsam, hålla släktskaps- och vänskapsbanden och visa omtanke med mera. Synd är sådant som orsakar gnagande oro och tvivel, något som man inte känner sig bekväm med i fruktan av att det är en illgärning, och som man ogärna skulle vilja att rättfärdiga människor såg. Människan älskar att ha ett gott anseende inför andra, men om något känns genant eller göms, tyder det ofta på att det synd och inget gott.
Abu Musa (må Allah vara nöjd med honom) berättade att profeten ﷺ sa: "Allah sträcker ut sin hand på natten för att den som har syndat på dagen ska visa ånger, och han sträcker ut sin hand på dagen för att den som har syndat på natten ska visa ånger, fram till dess att solen går upp från väst."
Återberättad av Muslim
Profeten ﷺ berättar att Allah accepterar att hans tjänare visar ånger. Om en tjänare syndar under dagen och visar ånger på natten, accepterar Allah detta från honom. Och om han syndar på natten och visar ånger på dagen, accepterar Allah det från honom. Allah sträcker ut sin hand för att han är glad över att hans tjänare har vänt sig till honom i ånger för att för att Allah accepterar detta från honom. Och porten till att visa ånger förblir öppen tills solen går upp från väster, vilket är ett tecken på att denna värld ska upphöra. När detta händer, stängs porten för att tjänarna ska kunna ångra sig.
Abu Mas'ud (må Allah vara nöjd med honom) berättade att profeten ﷺ sa: "Av det som människor har bevarat från de tidigare profeternas uttalanden är: 'Om du inte skäms, gör då vad du vill.'"
Återberättad av al-Bukhari
Profeten ﷺ berättar att detta uttalande är en del av den vägledning som förmedlades av tidigare profeter och har förts vidare från generation till generation tills det nådde detta samfund. Betydelsen är: reflektera över det du vill göra — om det är något du inte behöver skämmas över, så gör det. Men om det är något som inger skam, så avstå. Det är nämligen blygsel och anständighet (Haya’) som hindrar en person från att begå skamliga och förkastliga handlingar. Den som saknar blygsamhet kastar sig obehindrat in i allt som är förkastligt.
